Biologifrågor

Nedanstående frågor kommer från elever i årskurs 6 och har ställts i samband med skolaktiviteten ”Levande frågelådan”. Vi har nu öppnat möjlighet för alla att ställa frågor. Vilken fråga skulle du vilja ha svar på?

Frågor om växter och naturen

Frågor om människan och kroppen

Frågor om djur

Övriga frågor

 

Ställ din fråga i frågeformuläret

Frågor om växter och naturen

Inte många har tänkt på detta för vi tar det ju för så självklart. De flesta djur och växter har bara två kön – men det finns undantag.

Vi – och alla andra djur och växter – består av celler. I varje cell finns mitokondrier som är cellernas kraftverk. I dem omvandlas energin i maten vi äter till den energi som gör att vi kan hoppa och skutta. Mitokondrierna finns utanför cellkärnan. Inne i cellkärnan finns arvsmassan.

När vi förökar oss smälter en könscell från den ena föräldern ihop med en könscell från den andre och deras arvsmassa kombineras. Om vi försöker para ihop två celler av samma typ, som båda innehåller mitokondrier, så funkar inte det. Det blir slagsmål mellan mitokondrierna. Därför har naturen ordnat det så att i könscellerna från kvinnorna finns mitokondrierna kvar och i de manliga är de borta. Då går det bra. Det finns alltså två typer av könsceller, alltså två kön. De bägge könen kan sedan vara mer eller mindre olika varandra även i andra avseenden – men det är en annan historia!

Men det finns alltså undantag. Det finns en sorts amöba som har 13 kön, och en svamp som heter klyvblad har 36 000! //Frågan besvarades av Brita Svensson

De flesta växterna har även röda pigment (karotenoider) som också används i fotosyntesen men de syns oftast inte innan löven blir gula och röda på hösten. Men rödalger som finns i haven är röda och det finns också enstaka växtarter med röda blad. Vissa algarter kan förändra sin färg efter ljusförhållanden beroende på vilken typ av klorofyll som effektivast tar hand om ljuset. Ofta är de gröna när de är nära havsytan och röda om de är djupt ned.
Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

De allra flesta bakterier är faktiskt ofarliga och hjälper oss att skydda oss mot elaka bakterier, hjälper till att bryta ner födoämnen mm. Vi har ungefär 10 upphöjt till 15 (10 med 15 nollor efter) bakterier i och på kroppen, vilket faktiskt är fler än antalet egna celler! Elaka bakterier är sådana som tillverkar för kroppen farliga gifter eller som kan föröka sig i vårt blodomlopp och ge oss blodförgiftning eller i vår mage och tarm och ge oss diaréer tex. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

En av de främsta anledningarna till att blommor har blommor är att locka till sig insekter och fåglar som kan hjälpa blommorna att para sig. Insekterna och fåglarna kan nämligen föra över ”blomspermier” från hanblommorna till honblommorna när de besöker blommorna för att äta nektar (”blomsaft”). Eftersom blommor sitter fast och inte kan träffa varandra så hjälper alltså insekter och fåglar blommorna att para sig och få ungar med varandra. Varje blomart har en viss form eller färg för att locka till sig en viss sorts fågel eller insekt som är specialiserad på att föra över ”blomspermier” från en viss sorts blomma. Genom detta så försäkrar sig blommorna att deras ”blomspermier” förs över till en annan blomma av samma art som de själva.

På hösten och vintern så är det för kallt för insekter och fåglar att överleva i den här delen av världen, och det finns därför ingen anledning för blommorna att ha fina blommor som tar mycket energi att bilda när det inte finns någon som är intresserad av dem. En annan orsak till att de endast bildar blommor på våren och sommaren är att de behöver mycket solljus och värme för att bilda blommor. På hösten och vintern är det för kallt och för lite sol för att blommor ska kunna bildas.
Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Det som gör att trädens löv har fina gröna färger på sommaren är att de innehåller ett färgämne som heter klorofyll. Träd får sin energi för att kunna växa från solen strålar, och klorofyllet hjälper löven att ta upp denna energi. Solens strålar är ju olika starka olika tider på året, solen lyser starkast på sommaren, och klorofyllet är bara bra på att ta upp solenergi när solen lyser som starkast. Men det finns andra färgämnen som är bättre på att ta upp solenergi på hösten när solens strålar är svagare. Så när hösten kommer och solens strålar blir svagare så sugs klorofyllet som finns i löven in i trädets stam, och andra färgämnen tar över klorofyllets uppgifter. Dessa färgämnen har en annan färg, till exempel gult eller rött, och gör därför att löven får en gulare eller rödare färg på hösten. Till slut är solens strålar så svaga att de löven inte kan få någon energi från dem och de trillar därför av. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Att ett träd växer rakt upp påverkas av två saker, gravitationen och ljuset.
Gravitationskraften är den kraft som gör att jag står här och inte svävar i luften som jag skulle göra om jag var i rymden. Gravitationen gör så att så kallade huvudrötter växer rakt ned och själva trädet rakt upp.
Sedan påverkar även ljuset hur ett träd växer. Träd vill kunna fånga så mycket ljus som möjligt. Det gör trädet genom att stammen växer rakt upp och grenarna rakt ut, eftersom barren eller bladen då exponeras för mest ljus. Besvarad av Eva-Lotta Lindholm

Om det ska blir papper av ett träd som står i skogen måste trädet först avverkas och stockarna transporteras till en massa- och pappersfabrik. Där skalas först barken av stockarna och därefter krossas de till träflis. Det finns sedan två olika sätt att göra papper av träflisen:
1. mala flisen mellan stora vattenbelagda slipstenar, eller
2. koka flisen med kemikalier som löser upp träfibrerna
För att ge pappret speciella egenskaper blandas pappersmassan med olika ingredienser. Om man blandar i lim blir papperet svårgenomträngligt för bläck och tryckfärger. Fyllnadsmedel kan vara vit porslinslera, vilket ger pappret en jämnare yta. När pappersmassan är klar pumpas den in i en pappersmaskin. Maskinen trycker ut pappersmassan i ett tunt lager. Papperet måste sedan torkas och rullas upp på stora rullar. Därefter är det bara att göra de produkter man vill av pappret, mjölkpaket, tidningar eller kartonger. Ett träd räcker till ungefär 1000 dagstidningar eller 3300 mjölkpaket. Besvarad av Eva-Lotta Lindholm

Frågor om människan och kroppen

Ja, annars skulle huden spricka. Huden kan töjas ut mycket, den är elastisk. När den töjs ut blir det en signal till cellerna att de ska dela sig och bli flera. Det är också en signal till cellerna i läderhuden att de ska bilda mer av ämnet kollagen, andra proteiner och annat som finns i huden så att den blir större. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Om man har krulligt eller rakt hår beror på hur hårsäckarna ser ut. De som har rakt hår har raka hårsäckar och hårstråt kommer att bli rakt och runt (i genomskärning). Hos de som har krulligt hår är hårsäckarna böjda, de ser mer ut som bandyklubbor, och hårstråt som kommer ut blir böjt. I
genomskärning är de krulliga håren ovala eller nästan platta. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

En ”blackout” kan man kanske säga är en tillfällig nedgång av medvetandet. Detta kan upplevas som en tillfällig minneslucka eller faktiskt leda till att man svimmar. Orsaken kan variera men störning i blodflödet till hjärnan är en förklaring. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Människokroppen är som många andra djurs symmetriskt tvådelad. Högra hjärnhalvan styr funktioner i vänstra kroppshalvan och vice versa. Varje hjärnhalva är sedan uppbyggd av flera små regioner. Vissa lägre stående djur (t.ex. blötdjur så som sjöstjärnor) har istället en femdelad symmetri. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

När kroppens celler inte får något syre så kan de inte heller tillverka någon energi. Således dör cellen efter några minuter utan luft. Hur fort cellen dör beror på temperatur, ålder mm. Cellerna producerar också ”avgaser” i form av koldioxid som vi måste vädra ut genom att andas. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Detta är en märklig reflex men jag vet faktiskt inte varför den finns och vad den skulle kunna ha för nyttig uppgift. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Jo, man använder hela sin hjärna. Jämför detta med en muskel – om man inte använder och tränar den så förtvinar den och dör. Alla celler – även de i hjärnan – behöver stimulans. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Detta finns det nog inget riktigt bra svar på. Man kan hålla många tankar och idéer i minnet samtidigt, men att aktivt tänka på fler än en eller några få saker på exakt samma tidpunkt är nog omöjligt. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Hjärnan är omgiven av ett skyddande skal, skallen. När man knackar på skallbenet så fungerar skallen som en resonanslåda, precis som i ett musikinstrument. Dessutom finns det vissa hålrum i skallbenet, bihålorna t.ex. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Även om vatten faktiskt består av två vätemolekyler och en syremolekyl så kan inte människans lungor tillgodogöra sig detta syre. Om lungorna fylls med vatten så drunknar vi. Fiskarna däremot har ju gälar som klarar detta. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Orsaken till huvudvärk kan skilja sig åt, men ganska ofta så beror värken på att vi får nedsatt blodtillförsel till hjärnan. Detta ger sämre syresättning och dåligt med energi. Vätskebrist och hög temperatur som vid feber är andra orsaker. Hjärnan har dock inga egna smärtreceptorer (så som vi har i t ex. huden) utan får smärtsignalerna från blodkärl, hjärnhinnor eller nervbanor som leder till hjärnan. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Detta skiljer sig åt beroende på i vilken del av sömnen man befinner sig. När man precis somnar in så går aktiviteten ner tillsammans med ämnesomsättningen. När man sedan sover lätt och så småningom kommer ner i djupsömn så fortsätter hjärnan att koppla av och vila sig. Kroppen tillverkar då en massa tillväxtstimulerande molekyler som gör att bl.a. hjärnan byggs upp och repareras. Sedan kommer man in i drömsömnen då många av kroppens funktioner dras igång igen, så även hjärnans aktivitet. Drömmen kan ses som ett tillfälle för hjärnan att bearbeta intryck. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Hicka beror på en sammandragning av mellangärdet som medför en snabb, djup inandning avbruten av en plötslig tillslutning av stämbanden. Vad man får hicka av är ganska svårt att svara på. Vissa personer får hicka t ex av att dricka något kallt eller äta stark mat. Man kan också få en sällsynt besvärligt långvarig hicka vid vissa typer av virusinfektioner. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

De senaste generationerna har vi blivit längre och längre. Det beror både på att vi har fått tillgång till mer och bättre mat och kanske också att långa människor har fått flest barn. Om vi kommer att fortsätta att bli längre kommer det i alla fall inte att gå lika snabbt som tidigare för nu är uppväxtförhållandena så goda de kan bli – åtminstone för oss i rika länder. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

I kött och blod finns proteiner som är röda. Proteinet som färgar blod heter hemoglobin och de proteiner som ger färg åt kött heter myoglobin och cytokromer. Alla de här proteinerna är röda för att de innehåller järn. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Vattkoppor orsakas av ett virus och när viruset kommer in i kroppen kommer vi att bilda antikroppar mot det. Antikropparna är proteiner som fungerar som ett "minne" för olika sjukdomar och när samma virus kommer igen så
binder de till viruset och förstör det så att man inte blir sjuk av det. Det är samma sak som händer när man blir vaccinerad mot någonting, då kommer man också att bilda antikroppar, så att man inte kan bli sjuk om man skulle träffa på den sjukdomen senare. Vissa virus är väldigt luriga och ändrar utseende ofta, t.ex. influensavirus. Det gör att de antikroppar som bildas inte känner igen viruset när det kommer igen efter något år och därför kan man få influensa flera gånger. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Rent vatten är utan lukt och smak för att vattenmolekylerna inte kan reta vårt smak- eller luktsinne. Hur kan vi då känna lukt? Vi har ett luktorgan i näsan där det finns luktceller med mottagarmolekyler på ytan. Det finns ungefär 1000 olika mottagarmolekyler. När en mottagare känner igen och binder till en ”luktmolekyl” skickas en signal in till cellen och vidare till hjärnan. Olika kombinationer av såna här luktsignaler sätter sen vår hjärna ihop till en ”doft”. På motsvarande sätt känner vi smak med smaklökar. I smaklökarna finns smakceller som också har mottagarmolekyler på sin yta. Man tror nu att det finns 6 olika smaker som vi kan reagera på: salt, sött surt, beskt, umami och fett. Det är ju viktigt att vårt lukt- och smaksystem kan varna för sånt som är farligt eller gör att vi känner igen och tycker om sånt som är gott. Och eftersom många olika smakämnen är lösta i vatten har vi ingen nytta av att känna igen vattnet, det är viktigare för oss att veta om det som finns i det är farligt eller gott! Frågan besvarad av Birgitta Thomkinson

Vi har någonting i vår hjärna som kallas ett belöningssystem. När vi gör någonting som är bra för oss, som att äta eller dricka, så kommer vissa delar i hjärnan att stimuleras och vi känner oss nöjda, vi får en belöning. Det finns många olika saker som stimulerar belöningssystemet, direkt eller indirekt, t ex nikotin och alkohol och även annat som vi uppfattar som roligt, t ex datorspel. Allt som ger ”belöning” kan också ge beroende eftersom det här belöningssystemet är starkt kopplat till minnet. Det betyder att man vill gå tillbaks och få mer av det som gav belöningen. Vi har också anti-belöningssystem i hjärnan som ska minska effekten av belöningen om den kommer för ofta. Om man blir beroende har drogen ”kidnappat” hjärnan och den här kontrollen slutar fungera och man blir så inriktad på belöningen att man till sist inte kan göra någonting utan drogen. Den del av hjärnan som sköter impulskontroll och planering, pannloben, är inte färdigutvecklad förrän i 20-års åldern. Det här betyder att ungdomar tar större risker och de reagerar också kraftigare på belöningen och därför är det lättare för ungdomar att bli beroende. Frågan besvarad av Birgitta Thomkinson

Från början var människan luden över hela kroppen.
Vi har fortfarande hår på hela kroppen, utom i handflatorna, på läpparna och under fötterna. Titta på era egna armar och jämför med handflatorna så ser ni! Den här sortens mjuka hår som ni ser på era armar har man på hela kroppen från födseln. I samband med att man blir könsmogen, i puberteten, blir håret på vissa ställen grövre, t ex håret i armhålorna. Håret i armhålorna skyddar mot skav när man är svettig och rör armarna. Ett annat ställe där man har mera hår är ju huvudet. Den viktigaste funktionen med håret på huvudet är att skydda hjärnan mot solens UV-strålning.>Det är ungefär 3 miljoner år sedan vi blev mindre ludna på kroppen. Man vet inte exakt varför det blev så, men en förklaring är att de som var mindre ludna såg yngre ut och därför var de mer populära att skaffa barn med eftersom de skulle leva länge och kunna ta hand om barnen. De fick därför fler barn och med tiden blev det vanligare att inte vara så luden. Besvarad av Sigrid Agenäs.

Frågor om djur

Nej, myror kan inte bli svettiga. Det är tur för dem. Insekter kan klara av att fungera under ett bredare spektrum av kroppstemperatur än vi människor.

Fåglar flyttar norrut för att det på sommaren finns gott om mat och boplatser här. När maten sen tar slut på hösten så flyttar de söderut där det fortfarande finns mat. Man skulle kunna säga att de alltid befinner sej på en solsemester, och att de flyttar med sommaren. För att veta när de ska flytta, så använder fåglar sig av ledtrådar i miljön. Dessa ledtrådar talar om för fåglarna att det snart blir slut på mat. Den främsta ledtråden de använder är solen. Solen lyser starkare och under en längre tid på sommaren än på vintern. På hösten när solens ljus minskar, så tillverkas hormoner, kroppens egna budbärare, som säger till fågelns hjärna att ”Nu är det snart dags att flytta för nu börjar maten att ta slut”. En annan ledtråd som inte är lika viktig, är att temperaturförändringar. När det börjar bli kallare på hösten, så tillverkas återigen hormoner som säger till fågelns hjärna att ”Nu är det snart dags att flytta”. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Alla daggmaskar dör ju inte när det regnar, några överlever och kryper tillbaka ner i jorden efter att regnet har upphört. Daggmaskar är inte som vi som har lungor, utan de andas på ett annat sätt, nämligen genom huden. Syret som alla djur behöver för att kunna överleva transporteras alltså in genom maskens ”hud”, och sen vidare in i maskens blod. Maskarna lever i tunnlar som de gräver i marken, och när det börjar regna så fylls tunnlarna med vatten. Eftersom vatten inte innehåller en lika stor mängd syre som luft,så förbrukas snart allt syre som finns i daggmaskens tunnel. Det maskarna då gör för undvika att drunkna är att krypa upp till markytan för att på sätt kunna få luft. Den största orsaken till att man hittar mest maskar på vägar är nog att de är lättast att upptäcka här, de finns nog lika gott om dem i gräset men vi upptäcker dem inte här. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Djur har också olika språk som de använder för att förmedla information till varandra. Fåglar varnar varandra när det kommer ett rovdjur och fågelhanarna kvittrar på våren för att tala om för honorna var de finns. Eftersom t. ex. en blåmeshane vill locka till sig blåmeshonor och inte honor av en annan art måste han kvittra som en blåmes och inte som en gråsparv. Därför har de olika språk. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Alla levande organismer blir hela tiden bättre och bättre anpassade till sin miljö genom naturligt urval. De individer som är bäst anpassade till sin miljö får flest ungar och därför kommer just deras egenskaper att föras vidare till kommande generationer. Naturligt urval kan göra att en art utvecklas till att bli två arter. Om en grupp individer t. ex. flyttar ut till en ö och tappar kontakten med resten av sin art kommer individerna på ön att anpassa sig till sin nya miljö och efter lång tid (många generationer) har de blivit så olika sin moder-art att det bildats en ny art. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Det är väldigt ovanligt. Oftast undviker två arter att korsa sig med varandra. Om det händer blir oftast ungarna, s.k. hybrider, sterila eller på annat sätt sämre än sina föräldraarter. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Nej, de visar att de blir glada eller ledsna på andra sätt. Hundar viftar på svansen för att visa att de är glada. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Det beror på olika anpassningar till olika miljöer och till olika sätt att leva. Alla djur har fyra extremiteter (ben) på grund av att vi har samma ursprung (ett fyrbent groddjur för ca drygt 380 miljoner år sedan). Hos en del djur har de två främre extremiteterna ombildats. Vi människor har två armar som våra förfäder för mer än 6 miljoner år sedan ursprungligen använde sig av när de svingade sig runt i träden. Fåglar å andra sidan utvecklade två vingar ur frambenen (under fjädrarna ser man att det finns resterna efter ’tår’). Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Många djur parar sig på våren för att deras ungar ska födas när det finns gott om mat. Men eleonorafalken har ungar under hösten eftersom de matar sina ungar med flyttfåglar som passerar Medelhavet. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Grunden för vår moderna ”smarthet” är helt och hållet orsakad av vår förmåga att kommunicera i tal och i skrift. På så sätt kan vi lära våra barn det vi själva lärt oss under vår livstid. Utan språk hade vi aldrig stått här idag. Varför vi utvecklade ett språk för drygt 50 000 år sedan är däremot osäkert. Många tror att det har att göra med vårt sociala liv och betydelsen av att göra sig förstådd i större sociala grupper. För drygt 50 000 år sedan levde människan i så stora grupper att det enkla språket (man putsade varandra) inte räckte till. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Det beror på hur olika arterna är. För mycket olika arter går det inte rent mekaniskt (tänk en elefant och en näbbmus) Ibland kan de para sig men det befruktade ägget utvecklas inte. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Inte alla hybrider är sterila. Det beror på hur olika arterna som korsats är (se svar till frågan "Om två olika djurarter parar sig, bli det en ny art med en gång då?"). Det finns något som heter Haldane’s lag. Ju mer olika föräldrarna arterna är desto sämre går det för hybriderna och först tappar de sin fertilitet och tillslut livsduglighet. Det kön som har två olika könskromosomer förlorar sin fertilitet först. Hos däggdjur är det hanar (hybridhanar sterila i större utsträckning än hybridhonor). Hos fåglar är det tvärtom - hybridhonorna har olika könskromosomer zw och är sterila, medan hybridhanarna kan vara fertila. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Det finns väldigt mycket insekter och fler ljusa timmar på dygnet här uppe i norr. Dessutom kan konkurrensen med inhemska arter vara stor. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Det bildas nya arter hela tiden men om man ser på hela processen från en delning till två arter tar det oftast för lång tid för att studera under en livstid. Men nya bakteriestammar och nya virus utvecklas ständigt och fort. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Kanske det mest otroliga är hur flyttfåglar hittar tillbaka. De flesta arter använder en del av hjärnan för att bygga upp en kartcentral, med detaljerade lokala kartor och mer grova över regioner. Flyttfåglar kan tänkas bygga upp sådan kartinformation under sin flyttning, men de använder sig också av ”inbyggda program och kartor” som gör att de kan orientera sig efter stjärnor och solen. Vissa tycks också ha en färdiggjord magnetkarta i huvudet och använder sig av jordens magnetfält för sin orientering. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

En vuxen fågel behöver inte tänka att den ska flyga det går automatiskt när de väl har lärt sig (som när vi går eller cyklar). Fåglar måste också träna sig och fågelungar sitter ofta och tvekar innan de hoppar ut ur boet för första gången. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

När man utvecklar en medicin kan man testa vissa saker i provrör eller på celler som man odlar (t.ex. om den påverkar den reaktion man vill att den ska påverka). Men om en medicin ska fungera måste man också testa andra saker, t.ex. hur det tas upp från magen, hur den sprids i kroppen och framförallt om det har några biverkningar (alltså om man kan bli sjuk av medicinen). Det måste man testa på en hel organism (djur eller människa). Innan man får ge någon medicin till en människa måste den först vara testad på flera olika sorters djur, så att man vet att de inte blir sjuka av medicinen och så att man kan vara ganska säker på att den fungerar. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Att föräldrar äter upp sina ungar förekommer även inom andra djurgrupper än insekter. Det kan finnas flera orsaker till att föräldrar äter upp sina ungar, men en anledning kan vara att det för tillfället inte finns tillräckligt mat för att ungarna skall kunna växa upp. Genom att äta upp ungarna så får föräldrarna energi som kan användas till att skaffa ungar nästa år istället. Det är ju lite hemskt att äta upp sina egna barn, men om föräldrarna inte skulle göra det så skulle energin som de lagt ner på ungarna inte kunna återanvändas efter som barnen ändå skulle dö. Om alla föräldrar i en art aldrig skulle klara av att få sina ungar att växa upp så skulle arten säkerligen dö ut. Men nu är det ju så att det oftast finns väldigt många föräldrar som klarar av att föda upp ungar någon gång under sin livstid vilket leder till att arten inte dör ut. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Vi människor och många andra djur har våra ögon placerade fram på vårat huvud. Detta gör att vi endast kan se de saker bra som finns framför och vid sidan av oss. De föremål som finns bakom eller ovanför oss ser vi inte eftersom våra ögon inte är riktade dit. Om man tittar på en fluga så ser man att dess ögon är väldigt stora i förhållandet till storleken på flugans huvud. Flugans ögon är dessutom inte bara riktade framåt, utan täcker även ovansidan och sidorna på flugans huvud. Genom sina stora ögon som är riktade åt flera håll kan alltså flugan se föremål som är framför, ovanför och på sidan om den. Sen är flugögat uppbyggt av massor av små ögon som alla ser lika bra, vilket gör att de ser lika bra över hela ögat. Vi människor har ju lite sämre syn på sidorna av våra ögon. En av orsakerna till att flugor måste kunna se åt många håll är att flugan ska kunna hålla utkik över fiender som kan komma från många olika hål. Det är därför som det är så svårt att fånga en fluga som sitter på ett bord och mumsar i sig matrester. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Visst kan djur ”prata” med varandra. Vissa pratar med varandra genom att göra ljud som till exempel hundar, valar, gräshoppor och fåglar. En skillnad är dock att de inte kan forma meningar med ord som vi, utan att ett visst läte betyder en viss sak, till exempel att ”här finns det mat” eller ”passa dig för mig, jag är stor stark och farlig”. Olika djur har olika komplicerade språk där vissa, som delfinerna till exempel, kan göra många olika sorters ljud som betyder många olika saker. Andra djur ”pratar” med varandra genom kroppsrörelser eller de färger de har på kroppen. Man skulle kunna tänka sig att fåglar som har ett rött bröst talar om för andra fåglar hur starka de är med hjälp av hur starkt färgade bröstet är. Om en fågel har ett rödare bröst en annan, så kan det betyda att den är starkare än en annan fågel som har ett lite mindre rött bröst. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

De vilda kaninerna som man till exempel kan hitta på Gotland eller i Skåne har nästan alla ungefär samma färg, nämligen brun-grå. När människan gjorde kaniner till tamdjur, så ville man ha olika färger på dem. Då gjorde man så att om man ville ha en svart kanin så parade man de två svartaste kaninerna man hade. Sen parade man de svartaste av dessa kaniners barn med varandra och så vidare tills man fick en kanin som var svart. Det är nämligen så att färgen på pälsen går i arv från förälder till barn. Så har man två svarta kaniner så får man kaninbarn som är svarta. Parar man däremot en svart och en vit kanin, så kan man få ungar som är svarta, vita eller en blandning av de två färgerna. Det samma gäller för mönster på pälsen, en kaninunges mönster beror på vilket mönster dess föräldrar hade.
Så den ursprungliga anledningen till att det finns kaniner med olika färger och mönster är att människan medvetet har avlat fram dessa färger och mönster. Om man sen låter kaniner para sig fritt med varandra, så får ungarna en blandning av föräldrarnas färger och mönster. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Att tärnorna flyger ända till sydpolen, näktergalen till södra Afrika och fjällvråken från fjällen till Mellaneuropa beror på det naturliga urvalet – de som flyttat på så vis har klarat sig bäst och fått flest ungar. Fåglarna har ”fått” en instinkt som säger dem vart de ska. Men hur hittar de dit?

Runt jorden finns ett magnetfält som vi människor inte kan känna av. Men det kan fåglarna. De har ett magnetsinne! Bakom näbben hos exempelvis brevduvan finns partiklar som innehåller järn. Man har studerat detta genom att fästa en magnet på näbben – då hittade de inte hem igen. Men den magnetiska jordpolen och den vanliga nordpolen ligger inte på samma ställe. Därför måste till exempel silvertärnan justera sin kompass när hon kommer längre och längre söderut. Och till sin hjälp har hon stjärnorna! Fåglarna är mycket duktigare på att känna igen stjärnhimlen än vad vi är. När de ser hur stjärnornas placering på natthimlen ändras så kan de justera sitt magnetsinne och flyga vidare.

Fåglarna har fler fantastiska sinnen – bland annat kan de uppfatta UV-ljus. Fastän det är helmulet vet de var solen finns och kan flyga efter den också. Dessutom ser de ju jättebra och kan följa floder, bergskedjor eller kustlinjer. Många fåglar vet från vilket håll det brukar blåsa och kan ställa in sig efter det.

Första gången är det säkert viktigt för många fåglar att hänga med de äldre fåglarna. Flyttningen sker också ofta i stora flockar./Frågan besvarades av Brita Svensson

Den här funktionen att byta kön är ovanlig. Den finns hos några få sorters fiskar och en del andra djur. En del föds som honor och byter till hankön och andra föds som hanar och byter till honkön. Könsbytet styrs antingen av ålder, storlek eller av förändringar i könsfördelningen i gruppen.
Ett exempel på en könsbytare är clownfisken. Ni kanske känner igen den här sortens fisk från filmen ”Hitta Nemo”? Clownfiskar föds som hanar och de lever i grupp. Det är oftast bara två clownfiskar i en grupp som är könsmogna, de två största; en hane och en hona. Honan är allra störst. Om honan dör byter den könsmogna hanen kön och blir hona och den näst största hanen tar platsen som könsmogen hane.
Räkor föds också som hanar och byter till hona när de blir äldre, men hos dem blir alla könsmogna, först hanar och sedan honor. Bytet sker vid olika ålder beroende på vilket hav räkorna lever i. De räkor vi äter är honor för vi vill ha stora räkor.
Det omvända finns hos en fisk som heter Blågylta. De flesta blågyltor föds som honor. När de är omkring tio år gamla byter de kön och blir hanar. En del av blågyltorna föds som hanar och de byter inte kön.
Fördelen för arter som kan byta kön är att de är mindre känsliga för att en individ i gruppen dör, det har gjort att de har klarat sig bättre i konkurrens med andra arter.
Clownfiskarna, där de största individerna blir föräldrar, har dessutom fördelen att det är de som är friska och växer sig stora som får ungar och då kan man tänka sig att deras ungar också blir stora och friska, och det kanske också är bra för arten.
Hos blågyltorna, där de flesta föds som honor, finns ju fördelen att många individer kan bli mammor och de som överlever längst kan bli pappor. Räkorna får fler ungar totalt under sitt liv genom att de blir pappor när de är små och så blir de mammor när de har blivit större.
Det finns också djur som är tvåkönade hela livet, t ex daggmaskar och sniglar. Besvarad av Sigrid Agenäs.

Övriga frågor

Jo, det kan man ju tycka men nej, faktiskt inte. Dels så är hjärnan ett så väldigt spännande organ att studera, dels så arbetar vi med så väldigt små provmängder. På laboratoriet så får vi oftast proverna i ett rör eller i en liten burk. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

Ja, oerhört roligt! Tänk bara att ha ett ”arbete” där man får tillfälle att lära sig nya saker varje dag! Dessutom får man möjlighet att resa och träffa nya människor runt om i världen som också är intresserade av forskning. Frågan besvarad av: Jonas Bergqvist, Birgitta Thomkinson, Jens Olsson

För mig började det i alla fall med att jag blev intresserad av kemi och började läsa det och sen träffade jag på biokemin och tyckte att det var den intressantaste delen av kemin och ville lära mig mera om det. Sen var det lite slumpen som gjorde att jag träffade på ett specifikt ämne inom biokemin. Nyfikenheten tror jag är viktigast, man vill veta hur, varför, när osv. och då drivs man djupare och djupare in i ett ämne. Frågan besvarad av: Birgitta Thomkinson

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin