Här avslöjas forntida dna

29 juni 2022

Två handskbeklädda händer undersöker en benbit

Arbetet kräver minutiösa förberedelser i form av speciella renrumsoveraller, masker och handskar för att minska föroreningsrisken.

Idag kan avancerad dna-teknik hjälpa oss förstå hur människor och folkgrupper levde och interagerade för tusentals år sedan. Följ med in i Uppsala universitets Ancient DNA-laboratorium, som sätter ljus på forntida kvarlevor.

På Ancient DNA-laboratoriet vid Evolutionsbiologiskt centrum arbetar både forskargrupper och personal vid SciLifeLabs Ancient DNA-enhet, ett servicelab som hjälper forskare med analyser. Det de har gemensamt är att de arbetar med att undersöka arvsmassa från forntida material. Projekt kommer från såväl svenskt som internationellt håll och inkluderar allt från människor och djur till sediment och växter.

Se filmen om laboratoriet:


Arbetet kräver minutiösa förberedelser i form av speciella renrumsoveraller, masker och handskar för att minska föroreningsrisken.

– Vår specialitet består dels i själva laboratorieanalysen av materialet. Där måste vi upprätthålla rena miljöer och undvika att kontaminera proverna med vårt eget dna, säger Magnus Lundgren, föreståndare för Ancient DNA-enheten.

Utvinna dna som brutits ned

En annan utmaning för forskarna är att lyckas utvinna dna som brutits ner under lång tid och även blandats med dna från exempelvis bakterier från provplatsen. Själva sekvenseringen, alltså metoden att bestämma ordningsföljden av kvävebaserna i dna och RNA, görs därefter av andra servicefaciliteter vid Uppsala universitet.

De vanligaste projekten vid Ancient DNA-laboratoriet handlar om att kartlägga dna-innehåll i bendelar som nyligen grävts upp eller som finns i museisamlingar. Ett sådant projekt är analysen av Österödskvinnan, ett kvinnoskelett som hittades utanför Lysekil på västkusten år 1903. Hon tros vara närmare 10 000 år gammal och därmed det äldsta fyndet av människor i Skandinavien.

– Fastän hon levde på stenåldern som vi föreställer oss var en ganska svår tid för människorna, så har hon ändå levt så pass länge och blivit mellan 60 och 90 år gammal, säger Natalija Kashuba, doktorand vid institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet.