Genetisk mångfald i praktiken

1 december 2020

Bi som pollinerar en lavendelblomma.

Pollinerande arter har extremt stor betydelse för alla växter. Inom projektet ska den genetiska variationen hos vilda bin kartläggas.

SciLifeLab får totalt 7,8 miljoner kronor för att satsa på analys av genetisk mångfald. Förhoppningen är att forskare ska jobba tillsammans med myndigheter och företag för att kunna omsätta forskningsresultat till praktisk nytta för svensk naturvård och miljöövervakning.

Vetenskapsrådet har delat ut anslag till olika program där vetenskapliga plattformar kan utvecklas för att generera data som är viktigt för samhället.

Kerstin Lindblad-Toh, professor vid Uppsala
universitet, SciLifeLab och Broad Institute.
Foto: Mikael Wallerstedt

Forskare vid SciLifeLab, Uppsala universitet och Naturhistoriska riksmuseet får anslag på totalt 7,8 miljoner kronor för att utveckla SciLifeLabs plattformar för genomik och bioinformatik (NGI och NBIS) för storskalig analys av biodiversitet. Detta kommer att stödja forskare som vill studera olika arters arvsmassa, genetisk variation, miljöanpassning och populationsstruktur i naturen. Projektet väntas förstärka plattformen så att användare från företag och offentlig sektor kan dra nytta av den.

– Vi hoppas att dessa nya resurser på SciLifeLab skall hjälpa många forskare att ställa biologiskt viktiga frågor om biodiversitet, i synnerhet nu när klimatförändringar påverkar olika arter och naturen, säger Kerstin Lindblad-Toh, professor vid Uppsala universitet, SciLifeLab och Broad Institute, som är huvudansvarig för projektet.

Fyra projekt om olika artgrupper

Projektet innehåller fyra olika demonstrationsprojekt om olika artgrupper som är viktiga för svensk natur. Varje delprojekt har en myndighets- eller företagspartner så att resultaten kan omsättas i praktiken.

Leif Andersson, professor vid Uppsala universitet, kommer tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten att studera genetisk variation hos siklöjan.

– Siklöjan är en viktig fiskart både ur ett ekologiskt perspektiv men också för dess värde kommersiellt genom löjromsberedning. Detta projekt innebär att vi kommer få bättre hjälpmedel att övervaka beståndsutvecklingen och säkerställa ett uthålligt fiske, säger utredaren Martin Karlsson på avdelningen för Havsförvaltning vid Havs- och vattenmyndigheten.

Genetiska analyser av hotade svampar

Anna Rosling, universitetslektor vid Uppsala universitet, kommer tillsammans med bland annat Länsstyrelsen i Uppsala att fokusera på storskaliga genetiska analyser av hotade svampar.

– För länsstyrelsen i Uppsala känns det självklart att medverka i projektet då vi ser att DNA sekvensering av arter bidrar till ytterligare kunskap till gagn för naturvården, säger Lennart Nordvarg, chef för miljöavdelningen på Länsstyrelsen i Uppsala.

Pollinerande arter har extremt stor betydelse för alla växter, inklusive både vilda arter och växter som används som föda för djur och människor. Matthew Webster, professor vid Uppsala universitet, kommer tillsammans med miljökonsultföretaget Calluna att kartlägga genetisk variation hos vilda bin.

– Inom svensk naturvård är användandet av genetiska metoder fortfarande i sin linda. Vi ser fram emot att tillsammans med SciLifeLab utveckla och anpassa metoder så att vi i framtiden kan erbjuda våra kunder en effektiv miljöövervakning som är baserad på genetiska metoder, säger Magnus Stenmark, forskningschef på Calluna.

Genetisk variation hos lämlar

Love Dalén på Naturhistoriska riksmuseet ska tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt använda helgenomsekvensering för att studera genetisk variation hos lämlar. Forskningen väntas bidra till att förhindra virusutbrott i lämmelpopulationen.

SciLifeLab har sedan länge väl etablerade kontakter och en starkt utbyggd service med inriktning på klinisk forskning och diagnostik.

– Med det här anslaget kommer SciLifeLab kunna skala upp sin verksamhet inom miljö och hållbarhet, så att svenska forskare tillsammans med myndigheter och andra aktörer får nya kraftfulla analysverktyg för att möta de stora globala utmaningarna inom miljö, naturvård och biodiversitet, säger Kerstin Lindblad-Toh.