Mannen som skrev om natten, katten och Linné

16 juni 2020

Gunnar Broberg, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, fick i slutet av januari ta emot Uppsala universitets Linnémedalj i guld. Bara någon vecka senare belönades han med Svenska litteratursällskapet i Finlands pris om 10 000 euro ur fonden Gustav III:s minne. Dessutom är han aktuell med biografin Mannen som ordnade naturen.

Gunnar Broberg tog sin doktorsgrad i
Uppsala med avhandlingen Homo sapiens
L. Studier i Carl von Linnés natur-
uppfattning och människolära.

Foto: Åsa Sjöström

Hur kändes det att få Linnémedaljen i guld och dessutom Svenska Litteratursällskapets utmärkelse?
– Jag blev förstås väldigt glad och hedrad. Tyvärr kunde jag inte åka till ceremonin i Helsingfors, men det var väldigt roligt att få dessa båda fina utmärkelser för mitt arbete med biografin.

Hur kom boken till?
– När min bok Nattens historia var färdig 2016 frågade förlaget om jag kunde tänka mig att skriva en biografi om Carl von Linné. Det kändes roligt att få tillfälle att sammanfatta och ånyo granska det jag sysslat med under så många år av mitt liv. Biografin tog ett par år att skriva. Jag hade det mesta av materialet samlat, annars skulle det tagit betydligt längre tid.

Du har sysslat med Linné från början av din karriär ända till nu, bland annat som redaktör för Svenska Linnésällskapets årsbok i fyrtio år. Hur kom det sig att du intresserade dig just för Carl von Linné, förutom att han naturligtvis är den kanske viktigaste och störste svenske vetenskapsmannen hittills?
– Jag fick redan i unga år, då jag bodde i Nyköping ett levande intresse för naturhistoria. Min far var präst, först i Lerbo församling, sedan i Sankt Nicolai i Nyköping, och min mor var mycket intresserad av växter och historia.

Vad tror du Linné skulle ha tyckt om viruset covid-19:s framfart? Skulle han månne se det som Guds hämnd för vårt missbruk av Hans Skapelse?
– Ja, det skulle han mycket väl kunnat göra. Han skrev ju på äldre dagar om just Guds hämnd, Nemesis Divina, och han skulle, kanske i en något anklagande ton, fråga oss hur det kommer sig att vi lyssnat så lite på den vetenskap som han och hans samtida forskarkollegor lade de stabila grunderna till. Se för övrigt min bok Tsunamin i Lissabon från 2005, en naturkatastrof av väldiga mått, som kommenterades av såväl självaste Voltaire och Linnés beundrare, Jean-Jaques Rousseau.

Hur ser du på dina båda universitets - Uppsalas och Lunds - tidvis animerade diskussioner om vilket som är störst, bäst och vackrast?
– Det är förstås bara trams. Båda universiteten är bra. Lund är större vad gäller antal studenter medan Uppsala är äldst, men det finns så väldigt mycket bra på båda ställena.

När du ser tillbaka på ditt hittillsvarande liv – är det några särskilt roliga eller viktiga publikationer du vill framhålla?
– Särskilt stolt är jag kanske över Gyllene äpplen, en idéhistorisk läsebok som fick Augustpriset 1992. Jag nämner också gärna Nattens historia från 2016, Kattens historia: Sverige speglat i djurets öga från 2004 samt mina arbeten om rasbiologi och tvångssteriliseringar i Sverige.

Kommer Mannen som ordnade naturen att översättas till andra språk?
– Ja, den översätts just nu till engelska, nederländska och norska.


Rickard Sundin Jooste