Smarta elnät behövs för en växande stad

10 juni 2020

Vy över Uppsala stad

Redan idag är kraftledningarna som leder in till Uppsala underdimensionerade. Samtidigt kommer staden att växa kraftigt, fram till 2050, vilket ställer krav på elnätet.

Uppsala kommun är en växande stad, som planerar att fortsätta expandera kraftigt fram till 2050. En av utmaningarna är att klara elförsörjningen på ett hållbart sätt. Tillsammans med Uppsala universitet har kommunen anställt en doktorand för att forska om detta.

– Doktoranden ska titta på vilka vägval det finns för en stad som ska växa, vad gäller energisystemet. Målsättningen är att få ett hållbart energisystem i Uppsala, miljömässigt, ekonomiskt och socialt, säger Rafael Waters.

Han är professor vid institutionen för elektroteknik och huvudhandledare till doktoranden som började i maj.

Rafael Waters, professor vid institutionen för
elektroteknik. Foto: Mikael Wallerstedt

Redan idag är kraftledningarna som leder in till Uppsala underdimensionerade vilket har lett till att elen inte räcker till när det är kallt och vintertid. Samtidigt kommer staden att växa kraftigt. I det så kallade Uppsalapaketet ingår fyra järnvägsspår till Stockholm och en utbyggnad av sydöstra staden med 33 000 nya bostäder.

– Det är en väldigt utmanande situation redan idag, så från kommunens sida ser man ett behov av att ta reda på hur vi kan fortsätta att utveckla staden utan att det begränsas av elnätet. Det finns jättemycket att titta på inom smarta elnät, förnybar elproduktion och när och var man laddar sina elfordon. Hur kan vi använda elnätet mer effektivt så vi inte behöver bygga ut det lika ofta och mycket?

Ömsesidigt intresse av samarbete

Doktoranden, som heter Carl Flygare, ska forska på heltid med kommer att ha en fot på universitetet och en på kommunen och Stuns kommer att hjälpa till med kontaktytor mot olika forskarmiljöer, kommun och näringsliv. På så vis knyts olika intressen ihop.

– När det gäller hållbar samhällsutveckling och stadsutveckling är det kommunen som är behovsägare och har intresse av att få kontakt med spjutspetsforskningen, metoder och arbetssätt. Från universitetets sida får man en garanterad samhällsrelevans för forskningen, så det finns ett ömsesidigt intresse, säger Rafael Waters

Det gäller att hitta rätt inriktning för projektet, där forskning av hög kvalitet och samhällsrelevans överlappar varandra, menar han.

– När båda sidor är engagerade och lär av varandra skapar det samtidigt möjlighet att växla upp det här till fler samarbeten. Förhoppningen är att det också ska vara intressant i andra forskningsfält att hitta sådana här överlappningar.

Människan en stor del av lösningen

I juni 2019 slöts ett avtal mellan kommunen och universitetet om att samarbeta kring hållbar stadsutveckling, och det här är ett led i det samarbetet. Även vid Institutet för bostadsforskning (IBF) finns två forskartjänster som samfinansieras av universitetet och kommunen. När man planerar för framtidens hållbara städer räcker det inte att utveckla smarta tekniska lösningar, konstaterar Rafael Waters.

– När vi ska komma bort från fossila bränslen så är en stor del av lösningen elektrifiering och smarta energisystem. Vi går från att vi kunna styra produktionen av el och anpassa den efter hur vi konsumerar, till att istället försöka anpassa konsumtionen efter tillgången på el. En utmaning med framtidens energisystem är därför att människan blir en större del av lösningen och därför behöver vi samverka över ämnesgränserna.

Samarbete mellan universitet och kommun

I juni 2019 inledde Uppsala universitet och Uppsala kommun ett samarbete där två postdoktorer och en kommundoktorand ska anställas i gemensam regi för att samverka kring forskning inom hållbar stadsutveckling. Forskningens resultat kommer att bidra till Uppsalas strategiska planering och tjänsterna finansieras till 50 procent av Uppsala universitet och till 50 procent av Uppsala kommun.