Svampinfektion hindrar grodors rörlighet

24 februari 2020

Gölgroda vid Upplandskusten i samband med forskning om hur grodornas rörlighet påverkas om de smittas av chytridsvampen Batrachochytrium dendrobatidis.

Gölgrodor som smittats av av chytridsvampen "Batrachochytrium dendrobatidis" rör sig kortare sträckor än ickeinfekterade individer. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Uppsala universitet och SLU. Forskarna har undersökt hur svampen påverkat rörligheten hos de rödlistade gölgrodorna längs upplandskusten.

Svampen "Batrachochytrium dendrobatidis" är vida spridd över världen och har minskat och utrotat flera hundra arter av groddjur. I den här studien har forskarna undersökt förekomsten av svampen hos gölgrodorna längs upplandskusten, från Forsmark upp till Fågelsundet, och fokuserade på hur svampen påverkar grodornas rörelsemönster och hur förekomsten av svampen kan ändra sig hos individer över tid.

Förekomst av svampen bekräftades i samtliga av de sex studerade dammarna och i ungefär en tredjedel av undersökta gölgrodorna. Genom jämförelse med en tidigare studie, kunde forskarna visa att svampen troligen invaderat studieområdet under det senaste decenniet.

Gölgroda som försetts med en sändare. Foto: Simon Kärvemo

När forskarna studerade rörligheten såg de att infekterade grodor rörde sig kortare sträckor jämfört med icke-infekterade individer, men vissa infekterade grodor verkade dock kunna återhämta sig från svampen.

– Vår forskning visar upp ett ganska nytt exempel på hur chytridsvampen kan påverka groddjuren, alltså genom minskad rörelseförmåga. Detta kan i sin tur påverka groddjur generellt genom ökad predationsrisk och i synnerhet gölgrodorna i Uppland som lever isolerat och är beroende av att kunna röra sig mellan dammarna för att minska inavel, säger Simon Kärvemo, tidigare postdoc vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, nu vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.

– Den här forskningen visar upp ett ganska nytt exempel på hur en patogen kan påverka groddjur. Det kan få negativa konsekvenser, framförallt eftersom migrationer är mycket viktiga för att behålla struktur i gölgrodans populationer, säger Simon Kärvemo.

Studien visar också att chytridsvampen fortfarande invaderar nya områden och det är därför viktigt att vi kontinuerligt inventerar och tar prover på våra groddjurspopulationer för att snabbt kunna upptäcka om och hur populationerna minskar av svampen.