Superteleskop visar galaktisk kamp

21 februari 2020

Med superteleskopet ALMA har astronomer lyckats avbilda sammandrabbningen mellan en av Vintergatans mindre stjärnor och en röd jätte.

För länge sedan i en avlägsen del av galaxen möttes två stjärnor i en kamp för överlevnad. Nu når ljuset av konfrontationen vår planet, precis i tid för att astronomer med hjälp av ny teknik ska kunna dokumentera förloppet på bild.

Med superteleskopet ALMA har astronomer lyckats avbilda sammandrabbningen mellan en av Vintergatans mindre stjärnor och en röd jätte – en stjärna vars väte är förbrukat och i dödsprocessen växer sig långt bortom sin ursprungliga storlek. Under konfrontationen som ägde rum för cirka 700 år sedan rör sig den mindre stjärnan i en spiralbana mot den större stjärnans kärna, vilket får denna att kasta ut gaslager och därmed blotta sin kärna.

– Vi har i fyra årtionden fångat upp energisignaler som indikerar att något pågår i det aktuella område vi bedömer ligga cirka tretusen ljusår bort. Med hjälp av ny teknologi kan vi äntligen dokumentera förloppet i bild, och det material vi nu har tillgång till håller mycket hög kvalitet, säger Sofia Ramstedt, forskare vid institutionen för fysik och astronomi.

Mötet mellan de två stjärnorna är en utdragen process. Forskarna följer redan flera liknande skeenden i rymden, men det här är första gången en konfrontation fångas på bild. Resultatet adderar en mycket viktig pusselbit till vår kunskap om vad som händer när en stjärna går under.

Skapar 3D-karta över Vintergatan

– Vi vet att stjärnor under dödsprocessen förlorar sina yttre lager och efterlämnar en vit dvärgstjärna av liten storlek med hög densitet. Vi kan däremot inte svara på varför eller exakt hur det går till. De bilder vi nu får visar en övergångsfas som dels påskyndas av konfrontationen, dels befinner sig i en lucka mellan tidigare studerade stadier. Sammantaget ger det betydelsefull information om vilket öde som väntar vår egen sol, men också om universum som helhet, säger Sofia Ramstedt.

Teleskopet ALMA med placering i Chiles Atacama-region är en internationell resurs som opererar sedan 2013. Som medlemsland i Europeiska sydobservatoriet (ESO) har Sveriges astronomer möjlighet att ansöka om forskningstid vid anläggningen.

– Jag arbetar även med ett projekt där vi med bilder från ALMA kartlägger samtliga solliknande stjärnor på det södra himlavalvet inom avståndet 1500–2000 ljusår från jorden. Vår ambition är att identifiera intressanta objekt för fortsatt forskning. Vi emotser också resultatet av satelliten Gaias uppdrag att skapa en tredimensionell karta över Vintergatan, likaså uppskjutningen av teleskopet James Webb som beräknas äga rum i mars 2021. Det händer helt enkelt oerhört mycket spännande inom astronomin just nu, konstaterar Sofia Ramstedt.