Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

Studentprojekt förutspår torka i Panama

2017-05-03

Siri Persson, Charlotta Jaunviksa och Amanda Norberg tillsammans med personal vid Universidad de Panama och myndigheten för Panamakanalen.

Charlotta Jaunviksna har tillsammans med Siri Persson och Amanda Norberg på civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik nyss gjort ett projektarbete i Panama inom Minor Field Studies. Deras fokus: studera torka i ett utsatt område.

Vad är Minor Field Studies (MFS)?

– Det är ett projekt som finansieras av Sida. Det är till för studenter som är i slutet av sin utbildning och som vill åka till ett utvecklingsland och göra ett projektarbete om minst 15 högskolepoäng. Som MFS-student får man 27 000 kr i stipendium för att täcka kostnaderna under utlandsvistelsen.  Vi hade en handledare i Sverige och en handledare på plats i Panama. Det kan vara inom vilket område som helst. Andra MFS-studenter som jag träffat har varit samhällsvetare, teologer och också ingenjörer. Vi sökte projektet via International Science Program vid Uppsala universitet. I ansökan skickade vi med en plan för projektet och budget.

Amanda Norberg och Siri Persson.

Vad gjorde ni i projektet?

– Vi började med att kontakta hydrologer på geocentrum vid Uppsala universitet. En av dem, Eduardo Reynolds, kommer från Panama och doktorerar här i Uppsala. Han kom på idén med Panama och att studera torka och översvämningar där, hydrometrologiska extremer som det heter. Vi använde oss av en hydrologisk modell, den hydrologiska byråns vattenbalansavdelningsmodell, för att simulera avrinning i Azuero, en halvö i Panama. På så sätt kan man förstå varför mark torkar ut. I början var tanken att studera både översvämning och torka. Men efter ett möte med hydrologer från Universidad de Panama och tjänstemän från myndigheten för Panamakanalen bestämde vi oss för att enbart fokusera på torka eftersom det saknades mycket kunskap inom det området.

Vad ligger bakom uttorkningen i Panama?

– Uttorkning är ett aktuellt problem i Panama och inte minst på Azuero där mycket skog avverkats till förmån för jordbruk men man vet inte säkert vad uttorkningen beror på. Vi var där i nio veckor och la mycket tid på att läsa in oss på området till att börja med, eftersom vi inte har studerat hydrologi tidigare. I nästa steg kartlade vi data som vi fick från ETESA (Panamas motsvarighet till SMHI). Vi tittade på data från mätstationer runt floden La Villa och bestämde oss för en dalgång med åtta regnstationer samt en station vid utloppet av floden. Vi fick data från åren 1974-1999, mätningar gjorda så gott som dagligen vilket gav data från cirka 9000 dagar.

Hur fungerar den beräkningsmodell för torka som ni använde?

– Modellen går ut på att titta på hur mycket vatten som regnade ned i flodsystemet och hur mycket som rann ut. Indata blev nederbörden i systemet och utdata det som flödade ut ur dalgången. Modellen är generell, så den måste kalibreras efter området man är i. Under kalibreringsperioden jobbade vi med att få modellen att ge samma utdata som vi faktiskt hade. Det tog fyra veckor att bara hantera data och köra in modellen. Resultatet blev bra och modellen kan nu användas för vidare forskning. Vår förhoppning är att man ska kunna använda modellen för att i framtiden förutspå hur torka slår till.

Har ni något tips till de som funderar på att åka som MFS-student?

– Kommunikationen är viktig. Vi har haft en god kommunikation med våra handledare under hela projektet och det gjorde att vi fick väldigt mycket gjort på nio veckor. Dalis Espinosa som var vår handledare på plats hjälpte oss mycket. Universidad de Panama och olika myndigheter i Panama har varit väldigt intresserade av att dra nytta av modellen och lärdomarna från projektet. 

– Ett öppet sinne är bra, det blir inte alltid som man tänkt sig från början. Sin första idé måste man kanske ändra på och vara lyhörd för vad de behöver på plats och anpassa projektet därefter. Vad kan hjälpa landet mest? Den frågan behöver man ställa sig och inte hitta på något eget bara för att det ser snyggt ut i ens CV. I många utvecklingsländer talar de heller inte engelska och därför är det bra att kunna språket. Det gör att saker går smidigare.

Nästa utlysning av MFS-stipendier för studenter vid Uppsala universitet planeras öppna i september 2017. 

Mer om Minor Field Studies

Alla nyheter