Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

Nu ska all utbildning vid fakulteten utvärderas

2018-04-10

Fakultetsnämnden har fastställt modeller för utbildningsutvärderingar för utbildning på grund- och avancerad samt på forskarnivå. Den inledande sexårscykeln omfattar perioden 2017-2022. Men vad innebär det för fakulteten, och hur ser arbets- och tidsplanen ut? Utbildningsledare och pilotdeltagare fyller i kunskapsluckorna om det nya systemet för kvalitetssäkring.

Tidigare utvärderade Universitetskanslersämbetet, UKÄ lärosätenas utbildning. Nu läggs huvudansvaret för utvärderingar på lärosätena. Vid UU ansvarar fakultetsnämnden för att utforma, genomföra och följa upp utbildningsutvärderingarna utifrån riktlinjer som tidigare fastställts av rektor. Samtlig utbildning ska utvärderas: utbildningsprogram, fristående kurser och uppdragsutbildning på grund- och avancerad nivå, liksom utbildning på forskarnivå. 

–Tanken med att lärosätena själva ansvarar för utbildningsutvärderingarna är att få en mer kvalitetsdrivande process, säger Susanne Paul, utbildningsledare vid kansliet för teknik och naturvetenskap. Vi tar nu själva fram våra modeller inom fakulteten och kan på så sätt säkerställa och utveckla kvaliteten.

Susanne Paul, utbildningsledare vid kansliet för
teknik och naturvetenskap

Hur definieras kvalitet enligt de nya modellerna?

– Den definieras enligt elva aspekter i rektorsbeslutet för riktlinjerna och rör allt från måluppfyllelse, progression och examination till jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv. Utöver riktlinjerna har vi frihet att själva definiera kvalitetskriterier som är viktiga för våra utbildningar.

Extern bedömning vart sjätte år

Modellerna för utbildningsutvärderingar består av två delar: en årlig systematisk uppföljning och utveckling av utbildning, och en utbildningsutvärdering vart sjätte år. UKÄ kommer att granska universitets modell för utbildningsutvärderingar samt genomföra tematiska utvärderingar.

Under våren 2017 ägde två piloter rum på fakulteten, dels på civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik, dels på fristående kurser vid CEMUS. Varje pilotutvärdering inleddes med en självvärdering av utbildningen som granskades av en bedömargrupp.

– Jag tyckte att det var väldigt givande att ha externa bedömare som också gjorde besök hos oss, säger Jan Andersson, programansvarig för civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik. Att få en rapport från personer utifrån som har erfarenhet av liknande utbildningar var mycket värt, särskilt eftersom vi gjort en del förändringar på programmet under senare år.

I bedömargruppen satt tre lärare från Chalmers, SLU och UU:s farmaceutiska fakultet, samt en student från KTH. Två lärdomar menar Jan Andersson är att ha en sammankallande bedömare som avsätter ordentligt med mötestid och att i tidigt skede förmedla förväntningarna på bedömargruppen. Optimalt är om gruppen kan skriva stora delar av sin rapport tillsammans i samband med platsbesöket, snarare än pusslar ihop det på varsitt håll i efterhand.

Utvecklingsdrivande modeller

Kritiken mot UKÄ:s förra utvärdering handlade bland annat om för stort fokus på examensarbeten samt knapphändig återkoppling. Den här gången fick programrådet istället möjlighet att redogöra för hur programmet är uppbyggt och hur de jobbar med kvalitetssäkring, kursuppföljning och förankring av eventuella förändringar, berättar Jan Andersson.

– Det vi nog lyckats bra med var att vi tagit in synpunkter från olika håll, dels från studenter, dels från arbetslivsrepresentanter som haft examensarbetare, lärare samt programråd där man diskuterar arbetet kontinuerligt. På så sätt får man med lärare, studenter och de som ska komma i kontakt med studenterna i framtiden.

Jan Andersson, programansvarig för
civilingenjörsprogrammet i molekylär
bioteknik

Deltagarna har under och efter pilotomgången delat med sig av sina erfarenheter och på så sätt bidragit till utformningen av de nya modellerna för utbildningsutvärderingar. Till skillnad från UKÄ:s tidigare utvärderingar kommer utvärderingarna för kommande sexårs cykel lägga ett större fokus på kvalitetsprocesserna, berättar Susanne Paul. Samtidigt är det viktigt att kvalitetsarbetet inte blir för betungande för verksamheten.

– Tanken är att den årliga uppföljningen ska identifiera utvecklingsområden och följa upp kvalitetsinsatser, samt generera underlag som vi kan återanvända vid utvärderingen vart sjätte år.

Mer information om fakultetens nya modeller samt information om utbildningsutvärderingar vid Uppsala universitet. Ytterligare information kan fås av utbildningsledarna på kansliet. Varje år hålls en universitetsgemensam konferens för att utbyta erfarenheter och tipsa varandra.

Alla nyheter