Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

Plocka svamp i forskningens tjänst!

Finns det radioaktivt cesium i svensk svamp? Och vad rör det sig i så fall om för mängder? Nu startar Uppsala universitet i samarbetete med Sveriges lantbruksuniversitet en nationell kartläggning av svampars radioaktivitet, där vi välkomnar alla landets högstadieskolor att delta.

Cecilia Gustavsson, universitetslektor i tillämpad
kärnfysik. Foto: Camilla Thulin.

I april 1986 skedde en kärnkraftsolycka i Tjernobyl vilket fick till följd att radioaktiva ämnen spreds i mark och luft. På grund av de vind- och regnförhållanden som rådde dagarna efter olyckan drabbades vissa delar av Sverige mer än andra, framför allt Gävlekusten. Efter Tjernobylolyckan genomförde svenska myndigheter radioaktivitetsmätningar med flygplan eftersom hela Sverige behövde kartläggas. Framför allt mättes förekomsten av cesium-137, eller Cs-137, som är en av de radionuklider som har störst betydelse för allmänhetens stråldos till följd av olyckan. Cs-137 har en halveringstid på cirka 30 år, och nu då det gått drygt 30 år sedan olyckan kan man förvänta sig att aktiviteterna av isotopen i landet ungefär har halverats.

Men riktigt så enkelt är det kanske inte. Cesiumet som föll ner har inte legat inaktivt i marken under dessa år, utan har istället växelverkat med omgivningen och rört på sig i miljön på grund av kemiska och biologiska processer. Miljöparametrar som man vet spelar roll för hur ämnen omfördelas i naturen är till exempel jordart, markanvändning, växtlighet, andra organismer och nederbörd.

Bland de organismer som allra mest effektivt omfördelar ämnen i naturen finns svamparna. Svampar är goda miljöindikatorer som agerar nedbrytare i naturen och även spelar en viktig roll i näringskedjan då djur som rådjur och vildsvin gärna äter dem. Det man i dagligt tal kallar svamp, är egentligen fruktkropparna hos en betydligt större organism som genom sitt mycel, eller nätverk av fina celltrådar, samlar in näringsämnen från en stor areal. De bryter ned dött växtmaterial och omfördelar näring i jordlagren och vi kan förmoda att svampar har en effekt på fördelningen av radioaktivitet. Tidigare studier har visat att frilevande saprotrofer, som Champinjoner, och mykorrhizabildande svampar, som Kantareller, skiljer sig åt när det kommer till upptag och bevarande av ämnen. Det kan förstås genom att deras växtsätt och interaktion med omgivningen skiljer sig åt.

Under tiden sedan Tjernobylolyckan har det genomförts cesiummätningar med varierande noggrannhet och tidsintervall på många olika platser i Sverige. Det är i allmänhet enskilda länsstyrelser som tar initiativ till mätningar, ibland tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten SSM, som har en databas för cesiummätdata. De flesta värdena i databasen är uppmätta före 2002, så det finns ett intresse och behov av nya mätinsatser.

Därför vill vi forskare vid Uppsala universitet, UU, och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, nu bjuda in högstadieelever runtom i Sverige att delta i forskning genom att plocka svamp för Cs-137-mätningar. Tanken är att eleverna, genom lokalkännedom i det område där de bor, vet var svampar växer och även vilka miljöförhållanden som råder på platsen.

Vi hoppas att experimentet ska öka elevernas intresse och kunskaper om naturvetenskapliga processer, vetenskapliga metoder och forskning. Deras inrapportering kommer att vara mycket värdefull och till stor nytta för våra forskningsavdelningar liksom övriga samhället.

/Universitetslektor Cecilia Gustavsson
Institutionen för fysik och astronomi, Uppsala universitet

Om de deltagande forskarna:
Cecilia Gustavsson är universitetslektor i tillämpad kärnfysik vid institutionen för fysik och astronomi vid Uppsala universitet. Hennes forskning handlar om kärnreaktioner och hur kärnfysik kan omsättas i tillämpningar. Hon är intresserad av undervisning och utbildning och har titeln excellent lärare vid fakulteten. I projektet deltar även Mattias Lantz och Erik Andersson-Sundén från samma avdelning, Marek Jacewicz och Volker Ziemann från FREIA-laboratoriet vid Uppsala universitet, Abigail Barker från institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, liksom Karl Lundén från Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Läs mer:

137Cs in fungal sporocarps in relation to vegetation in a bog, pine swamp and forest along a transect

Strålsäkerhetsmyndighetens Cesiumdatabas

ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING

Forskningen handlar om att undersöka och mäta strålning i vår omgivning. Klassernas insats handlar om att samla in prover, göra egna mätningar och förbereda prover för inskick till Uppsala universitet.  Projektet omfattar 250 högstadieklassers deltagande i hela landet. Se karta med alla deltagande skolor utmarkerade.

Insamling och analys

Under augusti/september samlar eleverna in analysmaterial genom att:

  • plocka och identifiera svampar
  • ta jordprov
  • samla in djurspillning

Efter att det insamlade materialet har torkats, analyseras det bland annat med hjälp av en strålningsdetektor som klassen får bygga. Resultaten från klassundersökningarna skickas därefter in till Uppsala universitet tillsammans med insamlade prover. Våra forskare kommer därefter analysera de inskickade proverna igen och sammansställer sedan resultaten och återrapporterar det till eleverna. 

Förväntad tidsåtgång

Beräknad tidsåtgång motsvarar 3 x 60 minuter i klassrummet samt exkursion i skogen. Projektet innehåller flera delar där klassen kan delas upp i olika ansvarsgrupper som kan jobba parallellt och vid olika tidpunkter. Projektet kopplar till läroplanen. 

Maj 2018
Anmälan öppnar. 

Aug-sep 2018
Eleverna utför uppdraget och prover skickas till Uppsala universitet.

Okt-jan 2019
Forskarna sammanställer insamlade prover, analyserar och drar slutsatser.

Material

Uppsala universitet står för det material som behövs för att kunna genomföra undersökningen.

  • lärarhandledning
  • elevprotokoll
  • provrör
  • behållare
  • påsar
  • verktyg att ta jordprov med
  • elektroniksats för detektorbygge
  • frankerade påsar att skicka tillbaka proverna i

Utöver det medskickade materialet kommer visst material behöva kompletteras av skolan, till exempel verktyg och salt. I lärarhandledningen finns tips om fördjupningsuppgifter, till dessa ingår ej material.

Frivilligt tävlingsmoment

Klasserna får presentera sitt resultat på ett valfritt innovativt sätt. En jury utser vinnarklassen som får 5000 kronor.

Avslutning

Det sammanställda resultatet presenteras senast februari 2019.

Samarbetspartners