Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

Havsisens utbredning påverkar nederbördsmängden

2017-05-12

Med klimatförändringar ändras inte bara temperaturen. Nu har forskare från bland annat Uppsala universitet visat att tillväxt av havsisen runt Antarktis för ungefär 12 miljoner år sedan resulterade i ett betydligt blötare sydvästra Australien. När havsisarna krymper blir det torrare.

När man pratar om klimatförändringar brukar de flesta tänka på stigande temperaturer och havsnivåer. Nu har forskare visat att utbredningen av havsis vid polerna har en stark påverkan på nederbördsmängderna långt därifrån. Under tidig miocen, för mer än 14 millioner år sedan, var temperaturen mycket högre både vid polerna och i tropikerna. Det var mycket torrt klimat i både nord- och sydvästra Australien. När det sedan blev kallare och isen på Antarktis började växa blev det mycket mer nederbörd i sydvästra Australien. I denna studie föreslår forskarna att med kallare klimat i senare miocen, fanns det också mer havsis runtom Antarktis som i sitt fall påverkade hur västanvindarna kunde tillföra mer nederbörd till kontinenten.

Dagens klimat i västra Australien varierar kraftigt från nord till syd. I norr innebär monsunregnen regniga somrar och torra vintrar, medan södra delen präglas av torrt klimat året runt. Under 2015 gav sig en grupp forskare ut på en internationell expedition i södra Indiska oceanen för att leta svaret på hur Australiens klimat har utvecklats under årmiljonerna. Svaret de fann var att perioder med kallare klimat och mer havsis resulterat i ett blötare sydvästra Australien.

Sediment från havsbotten

Borrkärnor med sediment togs upp från havsbottnen.
De fungerar som ett klimatarkiv som kan berätta hur
klimatet varierat med tiden. Foto: Jorijntje Henderiks

International Ocean Discovery Program (IODP) organiserar varje år flera vetenskapliga expeditioner till havs runt om i världen. Under två månader på hösten 2015 befann sig mikropaleontologen Jorijntje Henderiks ombord på forskningsfartyget JOIDES Resolution tillsammans med ett team av forskare från 29 institutioner runt om i världen på en tur längs Australiens västkust.

– Från forskningsfartyget tog vi upp borrkärnor med sediment från havsbottnen. Dessa borrkärnor fungerar som ett klimatarkiv som kan berätta hur klimatet på den närliggande kontinenten varierat med tiden. Om klimatet är torrt eller blött, varmt eller kallt, kan vi se det på vilken typ av sediment som transporteras ut i havet. Samtidigt kan vi tidsbestämma olika delar av sedimenten genom att artbestämma fossil av de mikroorganismer som begravts i sedimenten, berättar Jorijntje Henderiks, docent i marin geovetenskap och universitetslektor i marin mikropaleontologi vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.

Havsisarna krymper

Det är inte bara Australien och det södra halvklotet som påverkas av detta. Även i Nordeuropa har vi ett liknande klimatsystem.

– Eftersom havsisarna i både nord och syd kommer att fortsätta krympa den närmaste tiden så kommer det troligen att påverka nederbörden även hos oss. Vattenbrist, som den vi har haft det senaste året i Sverige, kommer därför kanske bli allt vanligare i framtiden. Och i sydvästra Australien, där torrperioderna redan är mycket svåra kan det bli riktigt extremt i framtiden, säger Jorijntje Henderiks.

Publikation:
Australian shelf sediments reveal shifts in Miocene Southern Hemisphere westerlies, Science Advances 10 May 2017: Vol. 3, no. 5, e1602567, DOI: 10.1126/sciadv.1602567

Läs mer om forskningen i paleobiologi vid Uppsala universitet.

Börje Dahrén