Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

​​Nästan bara män migrerade från stäpperna i öst till Europa för 5000 år sedan

2017-02-21

Manligt (blå) och kvinnligt (röd) bidrag till migrationen västerut

Genom att undersöka generna hos förhistoriska individer har forskare vid Uppsala universitet kunnat se att det var i stort sett bara män som migrerade till Europa från den pontisk-kaspiska stäppen under bronsåldern.

Migrationen som spred jordbruket till Europa omkring 4,000 år tidigare omfattade dock både män och kvinnor, troligen hela familjer. Resultaten tyder på att det var olika sociala och kulturella processer som drev de olika migrationerna.

Genetiska data tyder på att moderna européer kan spåra sin härkomst till multipla vågor av förhistoriska migrationer. Nya studier av genetisk variation hos förhistoriska mänskliga kvarlevor har visat att två massmigrationer är särskilt viktiga för att förstå Europas förhistoria: den yngre stenålderns spridning av jordbruket från Anatolien som startade för omkring 9,000 år sedan och bronsålderns migration från den pontisk-kaspiska stäppen för omkring 5,000 år sedan. Dessa migrationer sammanfaller med stora sociala, kulturella och lingvistiska förändringar och båda dessa migrationer ersatte, var för sig, mer än hälften av genpoolen hos de samtida centraleuropéerna.

Dramatiska händelser under människans förhistoria kan undersökas genom mönster i den genetiska variationen hos människor som levde vid den tiden. Genom att undersöka skillnader mellan manliga och kvinnliga demografiska historier baserat på förhistoriskt DNA kan vi lära oss mer om sociala strukturer och kulturella relationer i förhistoriska populationer.

Forskare från Uppsala universitet och Stanford University har undersökt den genetiska härkomsten hos den delvis könsbundna x-kromosomen (kvinnor har 2 och män har en) och autosomerna (kromosomer som inte är könskromosomer) hos 20 individer från tidig yngre stenålder och 16 individer från skiftet stenålder/bronsålder. I motsats till tidigare hypoteser, som utgått från ett socialt system där kvinnan bosatte sig med mannens familj, hittade forskarna inga bevis för att migrationen som spred jordbruket över Europa under tidig yngre stenålder skulle ha haft någon övervikt av vare sig män eller kvinnor.

- Vad gäller senare migrationer från den pontisk-kaspiska stäppen hittar vi dock en dramatisk övervikt av män. Det finns helt enkelt för få x-kromosomer från migranterna vilket pekar på ungefär 10 migrerande män för varje migrerande kvinna, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.

Forskargruppen fann bevis för pågående, främst manlig, migration från steppen till centrala Europa över en period av flera generationer.

De väldigt olika mönstren vad gäller migrerande män och kvinnor för de två stora migrationshändelserna tyder på att det var skilda kulturella processer som låg bakom förflyttningarna. Övergången under yngre stenålder drevs av en massmigration av ungefär lika delar män och kvinnor, kanske hela familjer. Bronsålderns migration och kulturella skifte var däremot driven av en nästan helt manlig migration.

Artikeln publiceras i PNAS:
Amy Goldberg, Torsten Günther, Noah A. Rosenberg, Mattias Jakobsson (2017) Ancient X chromosomes reveal contrasting sex bias in Neolithic and Bronze Age Eurasian migrations, PNAS doi:10.1073/pnas.1616392114

Läs mer om Mattias Jakobssons forskargrupp.

Forskarna bakom studien är knutna till SciLifeLab, ett nationellt center för molekylära biovetenskaper med fokus på forskning inom hälsa och miljö. Centret kombinerar teknisk expertis och avancerade instrument med ett brett kunnande inom translationell medicin och molekylär biovetenskap.