Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

Minskat barnafödande en orsak till att kvinnor lever längre

2016-04-18

Genom att titta på historiska data från USA har forskare vid Uppsala universitet kunnat se att minskat barnafödande leder till längre livslängd hos kvinnor. Hos män syntes inga sådana samband mellan faderskap och livslängd.

Att kvinnor lever längre än män ses som normen i moderna samhällen, men skillnaden är i allmänhet mindre i historiska samhällen. Det är fortfarande oklart varför. En forskarstudie som letts från Uppsala universitet har använt historiska data som samlats in med hjälp av kyrkoböcker från Utah i USA för att studera hur skillnaden i livslängd mellan könen förändrades över tid hos drygt 140,000 personer som föddes mellan 1820 och 1919.

Under den tid då personerna i studien levde genomgick Utah stora förändringar då medellivslängden ökade och medelantalet barn per kvinna sjönk drastiskt från 8,5 hos kvinnor som föddes i början av studieperioden till 4,2 barn hos kvinnor som föddes under slutet av perioden. Män som föddes i början av perioden kunde räkna med att i snitt leva två år längre än kvinnorna. Över tid förändrades detta så att kvinnor som föddes under slutet av tidsperioden kunde räkna med att leva i snitt fyra år längre än männen. Den här könsskillnaden orsakades framförallt av att kvinnors livslängd ökade över tid från 68 till 77 år, medan männens medellivslängd endast ökade med knappt tre år från 70,1 till 72,6 år.

Eftersom framförallt kvinnors medellivslängd ökade medan barnafödandet minskade, tittade forskarna närmare på sambandet mellan fertilitet och livslängd hos båda könen. De fann då att kvinnor som fick många barn i snitt levde färre år efter sin reproduktiva period än kvinnor som fick få barn, till exempel levde kvinnor som fick 15 eller fler barn i snitt sex år kortare än kvinnor som bara fick ett barn. Hos männen fanns inget sådant samband mellan faderskap och livslängd.

Resultaten stämmer överens med den biologiska livshistorieteorin, som utgår ifrån att en indvid har begränsat med resurer: investerar man mycket av sin kropps resurser i reproduktion blir det mindre över till underhåll av kroppen, vilket leder till ett pris i form av förkortad livslängd. Den här biologiska mekanismen kan alltså vara en förklaring till varför kvinnor i moderna samhällen lever längre än män. Då kvinnor ensamma står för graviditet och amning, använder de mer av sin kropps resurser till reproduktion än män, men i dagens samhällen får kvinnor i snitt såpass få barn att de inte behöver betala priset i form av en minskad livslängd.

- Eftersom både fertilitetsnivån och medellivslängden är stadda i förändring i världens länder, kan sådana här biologiskt rotade skillnader i livslängd mellan könen hjälpa oss att förutsäga framtida populationstrender och kan även vara till hjälp när vi utvecklar strategier för att uppnå hälsosamt åldrande, säger Elisabeth Bolund, forskarassistent vid institutionen för ekologi och genetik, Uppsala universitet.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.

Elisabeth Bolund, Virpi Lummaa, Ken R. Smith, Heidi A. Hanson, Alexei A. Maklakov (2016) Reduced costs of reproduction in females mediate a shift from a male-biased to a female-biased lifespan in humans, Scientific Reports