Nytt forskningsprogram om människans evolution

2018-05-23

Det nybyggda "ancient dna"-labbet är specialutrustat för att forskarna ska kunna jobba med nedbrutet dna.

Sedan början av februari är universitetets forskning om människans evolution samlad i ett nytt forskningsprogram. Syftet är att stärka forskningsmiljön för att göra det möjligt att ta sig an större och svårare frågeställningar.

Mattias Jakobsson är ansvarig för det nystartade
programmet. Foto: Mikael Wallerstedt

– Det blir en tydlig skillnad när forskargrupper med olika styrkor, men med ett gemensamt mål, blir samlade under ett paraply, säger Mattias Jakobsson, professor i organismbiologi och programansvarig.

Förhoppningen är att formaliseringen i ett forskningsprogram ska göra det lättare att expandera och rekrytera personal. Det borgar också för en ökad stabilitet och ett mer långsiktigt perspektiv.

– Vi kopplar ihop programmet med en doktorandutbildning, vilket gör att vi kan identifiera det här som ett ämne och skapa en miljö för kreativt tänkande där det finns olika typer av kompetenser.

Att få till stånd det nya programmet har varit en lång process som påbörjades för flera år sedan.

– Nya program inrättas ju väldigt sällan. Visst hade det varit bra om det gått lite snabbare, men jag förstår samtidigt att det måste vara en process där många är involverade för att se till att det här är rätt väg att gå, säger Mattias Jakobsson.

Växande forskningsområde

Forskningsområdet kring människans evolution har funnits länge vid universitetet, men har vuxit sig allt starkare och varit väldigt framgångsrikt under senare år med flera stora publikationer och en omsättning på mellan 15 och 20 miljoner kronor per år. I dag är de omkring 30 forskare som jobbar mot målet att bättre förstå människans förhistoria och evolution.

– Det kan man göra på olika vis, till exempel genom att titta på ben som osteologer gör. Men det som har hänt under de senaste åren, och som inneburit en dramatisk skillnad för ämnesområdet, är att vi kan få ut massor av dna från människor som levde för många tusen år sedan. Det ger oss en helt ny möjlighet att undersöka människans evolution och förhistoria med ett nytt angreppssätt, förklarar Mattias Jakobsson.

En del av forskningen har framför allt ett fokus på förhistorisk dna med starka tvärvetenskapliga kopplingar till andra forskningsprogram vid universitetet, till exempel arkeologi.

– Kärnan är genetiken, men här finns också ingenjörer som har läst datavetenskap, bioinformatiker, arkeologer och osteologer.

Specialutrustat laboratorium

En viktig del i arbetet är det nya laboratoriet som invigdes i mars förra året. Det är specialutrustat för att forskarna ska kunna jobba med nedbrutet dna.

– Ena halvan av labbet är vårt forskningslabb. När vi byggde det fick vi veta att SciLifeLab ville satsa på en så kallad ”ancient dna”-facilitet, så då byggde vi in den delen i labbet.

Just nu rekryteras personal och tanken är att faciliteten ska kunna användas av forskare inom olika områden.

– De kommer att kunna dra väldigt mycket nytta av vår forskningsverksamhet eftersom vi kan metoderna, men i ett lite längre perspektiv ska det här bli en forskarservice för alla som jobbar med nedbrutet dna, säger Mattias Jakobsson.