Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

Uppsalaentreprenör ny hedersdoktor

Foto: Marike Brunberg

Uppsalaentreprenören Kjell Brunberg är en av tre nya hedersdoktorer vid fakulteten för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet. Vid sidan av en lång och framgångsrik industriell karriär på det informationsteknologiska området har han engagerat sig i en rad samarbeten på forsknings- och utbildningssidan.
– Jag har mött många positiva människor inom universitet och högskola som gärna vill ha feedback från de som jobbat praktiskt i industriföretag.

IT-entreprenör, industri-PC-konstruktör, inbyggda-system-veteran – nu kan Kjell Brunberg tillskriva sig ytterligare ett epitet: hedersdoktor. Glädjen över utmärkelsen från sitt gamla lärosäte är påtaglig.

– Det känns fantastiskt roligt. Jag har ju hållit mig vid sidan om Ångströmlaboratoriet sen examen och försökt bistå lite samtidigt som jag aktivt jobbat i egna företag. Så det känns hedrande att få någon form utav uppskattning då man i någon mån försökt hjälpa till att förändra eller förbättra utbildningen med input från industrisidan, säger Kjell Brunberg.

Även om studierna på civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik åren 1974-78 gav en värdefull teoretisk grund funderade han aldrig på en akademisk karriär. Siktet var från början inställt på arbetslivet.

– Jag var så ivrig att omsätta teori i praktik. Men sen insåg man ju när man började med industriell teknik att det fanns många teoretiska och praktiska kunskaper som man inte hade lärt sig under utbildningen.

Medicinsk elektronik lockade efter examensarbetet som startade redan i årskurs tre på Siemens-Elema; ”det handlade om en ganska komplex teknisk lösning”. Som nybakad civilingenjör fick han anställning på samma företag specialiserat på medicin-teknisk utrustning.

– Jag kastades genast in i ett projekt att bygga mikrokontrollerbaserade medicinska system. Men på den tiden hade man ju inte med sig så mycket kunskap om sådant från universitetet utan det blev att börja lära sig från början.

Under sina första år i yrkeslivet funderade han ofta på hur det hade varit om studietiden hade inkluderat vissa praktiska lärdomar. 

– Då hade det varit ännu smidigare. Under min studietid fick jag exempelvis ganska elementär introduktion till datorsystem, vi hade ju hålkort på den tiden, skrattar Kjell Brunberg.

Karriären tog ordentlig fart 1989 med grundandet av Hectronic AB, företaget som kom att bli Skandinaviens ledande inom inbyggd elektronik för industriell tillämpning. Men nära två decennier senare återknöt han banden till Uppsala universitet.  Under det Uppsalaledda forskningsprogrammet Wisenet startade han Upwis AB. Bolaget är idag inriktat på spetsteknik inom trådlösa sensorsystem.

Vari ligger utmaningen att koppla ihop entreprenörskap och akademi?  

– Det är väl lite olika drivkrafter som ligger bakom akademisk forskning och industriell omsättning av ny teknik. Den senare ska ju skapa nya arbetstillfällen om man ska vara lite generell. Att just anpassa och bredda kunskapsinhämtningen är viktigt så att de som får examen är lite mer förberedda på sina kommande yrkesroller.

Sådant lärande kan inkludera forskningsprojekt eller andra samarbetsformer som exjobb och industridoktorander, säger Kjell Brunberg. Bättre samverkan mellan akademisk kompetens och industriella partners är en av hans hjärtefrågor. Samarbetet med Uppsala universitet har involverat inte bara forskning utan även teknisk-naturvetenskapliga fakultetens utbildningar.

– Jag har bjudits in till dialog med både dem som planerar och genomför kursplanerna i teknisk fysik. Det har nog varit fruktsamt åt båda håll. Jag har försökt bistå med den så kallade omvärldens önskeprofil, i den mån man kan tillföra någonting. Från akademins sida finns en kunskapstörst och starkt intresse av input, men samtidigt kunskap och potentiella innovationer som behöver hjälp för att komma ut på marknaden.

Har du något råd till studenter som vill få ett försprång inom industrin efter examen?

– Att försöka förstå så mycket som möjligt om hur världen förändras och vad som krävs inom industrin framöver. Det finns ju företag som är positiva till provtjänst inom allt från forskningsprojekt till exjobb. Ju mer man försöker förstå både åt vilket håll teknikvinden blåser och vilken kravprofil företagen har, desto större möjlighet finns det att anpassa utbildningen och skräddarsy den mot den industriella nisch man siktar mot.

En tydlig vind som blåser är utvecklingen av sensorer som interagerar med produkter, miljöer och tjänster, det så kallade Internet of Things eller Sakernas Internet. Idag samarbetar Upwis AB med bland annat Uppsala universitet i det Vinnovafinansierade projektet Green IoT. Målet är att kunna samla in miljödata för hållbar stadsutveckling och transportplanering i Uppsala.

– Jag knackade på hos Uppsala kommun för första gången för tre år sen och sa att vi vet hur man ska lösa mätsystem för tillämpningar i stadsmiljö på ett smart sätt. Det har varit en ganska lång process men till slut har vi fått ihop finansieringen och en stor grupp av både akademi och företag, säger Kjell Brunberg, och tillägger att han räknar med de första inbäddade IoT-systemen är på plats i Uppsala inom ett halvår. 

Ett annat projekt som upptar en stor del av hans tid involverar Mälardalens högskola och företaget BAP AB. Bolaget, som startades 1991 av Kjell Brunberg och en annan entreprenör, bygger spetsteknik inom högintegrerade visionssystem för säkerhetskritiska system som fordon eller flyg. Tillsammans med högskolans rymdforskare arbetar man på att få fram seende robotar och flygande autonoma farkoster.

– Sådan här tillämpad forskning på industriell basis, det är verkligen ett spännande recept.

Anneli Björkman

Se även Uppsala universitets pressmeddelande