Vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap

Forskarprofilen: Mehran Salehpour

Mehran Salehpour vid Tandemaccelleratorn. Foto: Camilla Thulin

FYSIKERN SOM KARTLÄGGER ALLA MÄNNISKANS CELLER

Mehran Salehpour forskar inom tillämpad kärnfysik i gränslandet mellan kärnfysik och biomedicin. Han har arbetat på Uppsala universitet i nio år och hans forskning går bland annat ut på att kartlägga regenerationsförmågan hos celler i människans olika vävnader. 

Mehran Salehpour kom till Uppsala universitet redan 1982 inom ett utbytesprogram med Sussex universitet. Redan då, under forskarutbildningen, var fokus på hans arbete tvärvetenskapligt mellan kärnfysik och biomedicin med metodutveckling och tillämpningar inom protein-masspektrometri.

Just nu forskar han främst inom ett 10-års Linnéprojekt som finansieras via Vetenskapsrådet.  Projektet, som går under arbetsnamnet ”The Human Regenerative Map”, är ett samarbete mellan Uppsala universitet och professor Jonas Friséns grupp på Karolinska institutet. Den centrala frågeställningen berör cellförnyelse i människan med fokus på nervceller i olika delar av hjärnan, muskelceller i hjärtat, betaceller i bukspottkörteln men även immunförsvaret och omsättning av fett.

- Det handlar om en total kartläggning av celler i människans olika vävnader. Frågeställningen är om vi till exempel får några nya celler i hjärnan, hjärtat eller i andra kritiska organ under livet. Och en lika intressant frågeställning är hur cellförnyelse påverkas vid sjukdom eller trauma, säger han.

Projektet har nu varit igång närmare 7 år och har bestått av olika delar. De första tre åren ägnades åt metodutveckling, under det fjärde året förbättrades noggrannheten i mätmetoderna och nu analyserar de skarpa prover från människor som har bidragit med sina organ till forskning.

En aktuell frågeställning i projektet är sambandet mellan cellförnyelse och hjärnrelaterade sjukdomar, så kallade neurodegenerativa sjukdomar, säger Mehran Salehpour.

Forskningen är ett samarbetsprojekt mellan flera olika vetenskapsområden. Patologer på Karolinska institutet har tillgång till en stor biobank från kroppar som har donerats för forskning. Från dessa tas post mortem-prover som går vidare till cellbiologer som i sin tur sorterar och tar fram ren DNA innan Mehran Salehpours forskargrupp får proverna för kemisk preparing och mätning med tandemacceleratorn, som finns på Ångströmlaboratoriet. Det senaste man studerat är mikroglia, som är försvarsceller i hjärnan.

- Vi använder kärnfysikaliska metoder för att lösa problem inom biomedicin och farmaci. Området heter biomedicinsk acceleratormasspektrometri som bygger på analys av isotopiska förhållanden, som i vårt fall är radioaktivt kol-14, i olika vävnader i människan. I princip allt kan analyseras, till exempel hår, blod, DNA, åderförkalkning i våra blodkärl eller andra delar i kroppen, säger Mehran Salehpour. 

Som ett sista steg i utvärderingen får matematiker resultaten från mätningarna och genomför Monte Carlo-beräkningar som ligger till grund för slutsatser om regenerationsgraden i cellerna. 

- Resultat från The Human Regenerative Map hamnar oftast i topprankande vetenskapliga tidskrifter som Cell och Nature, säger Mehran Salehpour.

Att få samarbeta med andra discipliner och att få ta del av den akademiska miljön är något som han uppskattar i sitt arbete.

- Det är kul att gå till jobbet. Den akademiska miljön är verkligen rik. Du har folk runtomkring dig som har mycket kunskap inom olika områden. Det är värt väldigt mycket.

Anledningen till att han blev forskare tror han till stor del beror på slumpen. Han har alltid haft en nyfikenhet och kunskapstörst men inte nödvändigtvis sett sig som en naturvetare. Han har varit borta från akademin under 18 år då han bland annat jobbade som VD inom näringslivet. Och om inte chansen att komma tillbaka till Ångströmlaboratoriet hade dykt upp tror han att han mycket väl att han hade varit kvar inom näringslivet. 

- Det är tufft att vara forskare. Med mina erfarenheter liknar det i många avseenden att vara egenföretagare. Du måste idag kämpa för forskningspengar, där oddsen för beviljning som bäst är 15-20%, säger han.

Men han ser ett stort värde i sin forskning, som till exempel att kunna bidra med ny kunskap. Sedan tidigare vet man inte hur cellregeneration i människokroppen, till exempel hur förnyelsen av hjärnan eller hjärtat, har sett ut, men nu har man fått ny värdefull information genom Linnéprojektets resultat.

- Det står fortfarande i många läroböcker att vår hjärna är lika gammal som vi. Nu vet vi att så inte är fallet. Och tack vare resultaten från vår forskning ser vi möjligheter att rikta läkemedel för att sätta igång cellförnyelse vid sjukdom eller efter ett trauma, säger Mehran Salehpour. 

Mehran Salehpour tilldelades nyligen det prestigefyllda priset IBA Europhysics Prize 2015. Han tror att det kan hända stora saker framöver inom hans forskningsområde.

- Inom regenerativ medicin kan mycket hända inom loppet av några få årtionden. Att det skulle gå att få helt nya organ eller kroppsdelar att växa ut kanske inte finns på kartan de närmaste åren, men det man kan se redan nu är att nya nervceller kanske kan bildas efter förlamning, att man farmakologiskt kan påskynda cellförnyelse i hjärnan för bättre psykisk hälsa eller att bidra till reparation av hjärtmuskelceller efter hjärtinfarkt, avslutar han.

Camilla Thulin

FAKTA: MEHRAN SALEHPOUR

Titel: Docent i teknikvetenskaper med inriktning jonfysik
Ålder: 54
Bor: Uppsala
Utbildning: Grundskola i Iran, gymnasium och fil. kand. i England., fil. dr. i Uppsala, post-doc i USA

Dold talang: Letar fortfarande.
Vilken annan forskning tycker du är intressant?: Människans psyke.
Mest stolt över: Mina 4 söner.
Minst stolt över: Rösten i badkaret.
Styrka: Att undvika det oväsentliga i livet.
Svaghet: Har tendens att vara lat.
Ville jag bli när jag var liten: Asterix

Möt fler av våra forskare

Vi bygger hela tiden på med fler porträtt av våra forskare där de berättar om sin forskning och där man även får en känsla för människan bakom forskningen.

Se alla forskarporträtt